tisdag 31 augusti 2010

Suck...

Saknar min lilla kaddeminau något alldeles förskräckligt idag....

måndag 30 augusti 2010

Baaad...

Ojoj, dagen idag har gått ut på: tecknad film, sova, bad!

På eftermiddagen började jag må extra dåligt och tänkte försöka pigga upp mig med ett bad, och faktiskt offra en av lush-produkterna jag fick av mami när jag flyttade. Den blev den violdoftande lila lilla klumpen som fick plumsa i (halva, så jag har halva nöjet kvar till en annan gång). Jag visste att det var en skumbit, men satan in the gata vad det skummade!! Hur kul som helst! Och så doftade det himmelskt! Mådde nästan bättre direkt. Så där låg jag, i över en timme och lekte med skum, tog kort, lyssnade på musik och filosofierade. Skönt. Behövligt.

Efter badet var jag så illa tvungen att gå till Ica för att köpa yoghurt vilket är det enda jag är någorlunda sugen på att äta, utom riskakor och nudlar, och där träffade jag Elin, David och Jennifer. De två sistnämnda skydde mig som pesten, haha, men Elin var snäll och pratade en stund, berättade att jag absolut inte missat något viktigt utan att jag skulle ta det lugnt och bli frisk. Bless her!

Jag som trodde jag mådde bättre efter badet, oh så fel, för när jag var i affären och träffade folk hörde jag knappt någonting, hörde inte ens min egen röst, så jag skyndade mig hem och kokade snabbt upp lite nudlar och trillade ner i min älskade fåtölj och tittade på Anastasia. Och åt glass. Efter en stund stensomnade jag och vaknade i slutet av filmen... suck..

Ganska deppig dag, men jag luktar oerhört gott i alla fall (det lilla jag känner), viol om hela kroppen och ros i håret av schampot. Najs.

Pax vobiscum!




Muuu...

Klockan är 12.18, det är måndag. Var borde jag vara? I matsalen på skolan, redo att hugga in på lunchen! Var är jag? Hemma, snorar, hostar, mår APA och vill bara sova men orkar inte för jag har så ont i kroppen när jag ligger ner.... F. A. N.

Jag ringde Helena i morse, och så gick det fram så många signaler att jag trodde hon sov, men så svarade hon och jag kraxade fram "hej, det är Kajsa i M1:an, väckte jag dig?" och hon ba "nej, jag har inte pratat så mycket än bara, men du låter inte så bra...?" Så förklarade jag hur landet ligger, och hon sa att jag skulle ta det lugnt hemma och vila "några dagar" för att det fortare skulle läka ut. Jag gillar Helena mycket. Ingen hets om att bli frisk fort för att inte missa för mycket. Fattar inte ens varför jag var orolig för det. Helena är go.

Happ, näe, jag skall väl försöka pilla i mig några riskakor och blanda till en tillbringare med saft så jag får i mig vätska... Gud vad trött jag är...

Pax vobiscum!

lördag 28 augusti 2010

Möööh....

Alltså seriously, jag låter nu som en parodi på någon som är förkyld, fast jag är det på riktigt...

Var dock uppe 07.30 imorse och slängde in en tvätt, gick och lade mig i ca 40 minuter, gick tillbaka och hängde tvätten, gick och lade mig 1 tim, gick tillbaka till tvätten osv. Gött att ha saker och ting rena...

Vid tolvsnåret cyklade jag till skolan, kändes som jag skulle kolappsa så det var väl inte jättebra. I skolan var Erik, så jag fick alla danslektioner han spelat in, sen tog jag ALLA bakgrunder och ALLA noter som finns på skolan och kopierade till min hårddisk och så vidare... gjorde även några piruetter, DUMT, för sen började jag må jättedåligt, cyklade hem, lade mig och sov till klockan åtta ca...

Och nu försöker jag se på Narnia men kan nästan inte koncentrera mig, men skall hämta lite glass och göra ett nytt försök, eller så går jag och lägger mig direkt, shit alltså...

Oh, nu började det ösregna, mysigt faktiskt!

Pax vobiscum!

fredag 27 augusti 2010

Dagens...

... insikt, som jag för övrigt gjort många gånger, men nu måste skriva om! Det är att skåningar måste vara dom trevligaste människorna i Sverige!! Så sävliga, lugna, hetsar inte upp sig, är hjälpsamma, hälsar på en på gatan, ler ALLTID och tackar och är artiga och trevliga!
Som nu när jag var i affären, jag hittade inte gratängosten så jag gick till en dam i kassan och frågade, och hon förklarade och jag hittade, sen när jag skulle betala sa hon "ja, du hittade den ja.." och var bara allmänt trevlig!
Låter nog en smula mossigt måste jag erkänna, men, kort och koncist, skåningar är bra människor!
Plus att allt låter så mysigt när dom pratar.

Pax!

Fredag...

Snörvel, snor, host... tråkigt!
Men skoldagen var kul! Sången med Malin var go, även om jag tog det väldigt lugnt pga av denna förbenade förkylning (dock bara två dagar hittills, så man skall väl inte klaga än), och Malin är ju så häärlig! Jösses alltså, hon skäms nog inte för nåt, goa människa!

Sen var det dans, och ja, jag var med, och nej, jag tog det inte särskilt lugnt, vilket jag ju tyvärr får igen för nu.. men kul var det! Vi gjorde uppvärmningen som börjar sitta riktigt bra nu, sen diagonaler och jag fick beröm TVÅ gånger!! Först för jazzwalksen, jädrar vad stolt jag blev, sen för chasséerna, även det väldigt kul! Och så var hon positiv om mina flat backs när hon petat lite, gött som fasen när det blir rätt! Åh vad jag älskar dansen!
Vi fick även ny koreografi som var aaaasgrym!! "Thriller" släng dig i väggen, haha!! Nä, nu tog jag i, men detta var också en typ "zombiedans" som kommer bli GRYM när alla (jag!) kan den och vågar ta ut rörelserna! Grymme!

Såhär hemmavid har jag suttit och organiserat alla papper och häften vi fått, så nu sitter dom snyggt i pärmen, har även gjort en översikt över kommande vecka så jag vet vad som händer och fötter. Har även ändrat morgondagens tvättid från 12-16 till 07-12 (hemska tanke, ja, men då har man hela dagen på sig att göra annat).

Nu däremot skall jag till kära Olof Nils och köpa helgmys och mat till kommande veckas luncher.

Pax vobiscum!Och så ett Jonna-citat dagen till ära:
"En croix! ETT KORS!!"

Ja käre barn...

... har blivit mitt mest använda uttryck hittills!

JÖSSES vad jag har slarvat med att blogga!! Och jag som startade bloggen för att skriva om mitt liv i Bjärnum! MEN jag skall säga att jag har varit så totalt uppfylld av allt här i Bjärnums-bubblan att jag liksom inte haft tid (eller ork, för all del) att göra något annat! Så otroligt mycket att ta in, men så jäkla roligt!

Första dagen gick jättebra, naturligtvis hade jag inte behövt vara orolig där kvällen innan. Klassen är kanooon och lärarna, ja, jag är bara så kär i dom... Sicka människor!

Första veckan gick mest ut på att lära känna varandra, men vi hade även lektioner "som vanligt", dans, teater, kör (Stefan "Köttigt skall det vara, ta punggrepp på publiken!", Malin "Sjung med könet!".. här har man aldrig tråkigt!)
Vi fick vår första uppgift, "Första skapelsen" som vi jobbade med i halvklass och redovisade på fredagen, verkligen otroligt kul, och väldigt snygga "pjäser".
Och dansen skall fasen få ett eget omnämnande. Lilla jag, som för två år sen inte kunde gå in i en danssal, har dansat för liv och lust och lärt mig så MYCKET!! Jonna är en helt fantastisk lärare och person, jag har så roligt på dansen att jag inte har tid att vara rädd! Klart att man låser sig ibland, typ idag när vi gjorde piruetter i en evighet, men jag vet att får jag bara ta det för mig själv, i lugn och ro, så fixar jag det! Övning ger färdighet! Plus att jag och Jonna pratade idag och jag fick förklarat hur landet ligger med mina små issues, eller f.d issues skall man kanske säga. Hon var i alla fall grymt supportive, gillar't!

Idag hade jag även min första sånglektion, med härliga Malin, tyvärr har jag åkt på någonting så halsen gör helt otroligt ont, men vi kollade lite register och så, och hon var nöjd, och jag var sannerligen nöjd, och så fick jag "Höstvisa" som låt, vi skall redovisa för klassen om två veckor, kul!!
Och där leddes jag osökt in på mictekninken, holy macaroni, det är ett kapitel för sig, haha! Sist sjöng jag "Fields of gold" och det gick bra, men Malin vill att jag skall kräma på och inte bara sjunga "ljuvt", så nästa vecka blir det pop&rock, upptempo och med "ös" i rösten... need I say anything else?! Men det löser sig också, haha!

Teaterlektionerna är en enda stor varm boll inom mig. Helena är så uuunderbar och trygg, och vi har så himla kul! Det har varit mycket olika namn"lekar" och koncentrationsövningar, även övning i grupp, stillbilder som vi skulle göra en liten historia kring, och idag blev vi indelade i grupper, fick välja en känd saga och "spela upp" den som en diabildsvisning, men 10 stillbilder. SJUKT kul och kreativt, vi skrattade gott åt alla dessa bilder!
Och Rickard var med idag, han är så sköön! Efter en dramalektion förra veckan kom han fram till mig och frågade med ett leende: "Är du alltid glad?"

Då blev jag otroligt glad (haha, ännu mer än jag redan var alltså) för att han såg på mig att jag vad glad. För det är jag. Käre barn (!) jag är så glad! Jag skrattar hela tiden, åt just ingenting, bara för att jag älskar livet, älskar människorna jag har omkring mig här, älskar alla vänner jag har hemma och runt om som stöttar och peppar och finns där, och familjen. Tack Gud för mitt liv och alla fina människor jag fått glädjen och äran att få träffa.

Nu skall jag försöka sova igen, min hals "väckte" mig och ville ha te, så jag passade på att skriva såhär "miss i nassa", när det äntligen finns lite tid över, haha. Annars spenderas ju hela dagarna på Musikteaterskolan. In my heart.

Sov gott alla därute, vi hörs!

söndag 15 augusti 2010

Svidar upp mig...

En liten ansiktsmask sitter väl aldrig fel :)

Alltså serri...

Nu börjar jag bli nervös inför morgondagen!! Eller liksom inte nervös, snarare... LIVRÄDD!

Nä, skämt åsido... men tänk om alla hatar mig? Tänk om LÄRARNA hatar mig? Tänk om dom funderar över hur fasen dom tänkte när de valde ut mig? Tänk om jag är ASDÅLIG på allt vi gör?!

Sådana här tankar föds endast av ovisshet, och det är tyvärr det enda jag har just nu. Jag försöker lugna mig, för jag VET att det kommer bli tvärtom. Alltså, inte "åh, alla kommer älska mig!" verkligen inte, förmätna tanke, men jag vet att JAG kommer trivas, att JAG kommer älska dom flesta, att lärarna kommer vara ett sånt enormt stöd i den process som startar nu, att jag kommer ha enormt dåliga dagar men att dom kommer stärka mig, och lära mig ännu mer om vem jag är.

Och det bästa är att jag har så bra stöd utifrån. Så många människor som stöttar mig och tror på mig så starkt att det nästan inte känns som jag förtjänar det. Och dom människorna älskar jag, och jag hyser en sån enorm tacksamhet till dom. Tack för att ni finns!

Jag provcyklade vägen till skolan förut, 5 minuter blankt skulle man kunna säga, och jag mötte tre killar och tänkte "dom skall nog börja i min klass", och på tillbakavägen möttes vi igen och jag började prata och se, dom skulle också börja! Det var kul, att träffa lite folk som man känner igen imorgon.

Nu skall jag äta något, krypa ner i ett lugnande bad och göra mig fräsch inför morgondagen som kommer att bli fantastisk! Så det så!

Pax vobiscum!

lördag 14 augusti 2010

NOLL stress...

Herregud, fatta den grejen liksom? Jag har INGENTING att vara stressad över just nu *pepparpeppar*

Från att ha varit total-stressad i åtta år, men främst de senaste fyra, är jag helt relaxad. Inget som måste göras bara för att eller tankar om vad folk och fä tycker och tänker om jag inte gör ditt & datt...
"Här är jag min egen på mina ägandes marker, här bestämmer jag ensam, nu frågar jag inte någon om lov" är en textrad ur underbara Kristina från Duvemåla som genast dök upp i mitt huvud.. Fantabulous.

Idag skall jag bara mysa, och jag är så lycklig här i min lilla lya, och eftersom det tydligen var imorgon jag hade tvättid (haha!) så behöver jag inte ens tänka på det! Min hjärna hurrar över allt den slipper tänka på just nu, hihi. Så jag skall bara fixa lite skivor och titta på film. Love it!

OCH! Här kommer en liten bildkavalkad från de senaste veckorna!


Flytt-kaos

Stort släp och flytthjälp

Många timmar i bil fram och tillbaka 3 ggr

"Välkommen hem"

Andra flyttlasset, totalt ösregn

Första fikan

Havet i mitt hjärta

Miss you, mami

fredag 13 augusti 2010

Lugnet efter stormen...

Ja käre barn, sicken cirkus det varit de sista två veckorna, mycket som skulle hinnas med, och som hanns med och tusen grejer att tänka över och planer och PACKA. Som jag skrev i ett sms till min moder när jag släpat ett akvarie genom halva nordstan: "Mina armar hatar mig, jag vill aldrig bära något låd-aktigt igen!"
Så har det känts många gånger, men nu, när det mesta är på plats, så känns svetten, irritationen och smärtan ganska långt borta.

Jag får dra historien ganska så från början känner jag, haha!:
Jo, dagen innan första flyttlasset skulle gå, med pappa & lillasyster Johanna som flytthjälp (för er som inte vet är mina föräldrar skiljda sen... 17 år tillbaka och jag har två halvsyskon på pappas sida), skulle jag plocka isär skrivbord, säng, ta ur hyllor ur Billy-bokhyllorna och, goast av allt, flytta ner akvariet från byrån, ty byrån skulle med till Skåne. Happ, emellan allt detta skulle diverse småsaker packas ner.
Akvariet då ja, 54 liter, med ca 40 guppyfiskar av varierande storlek och ålder, och en sugpropp. Jag börjar glad i hågen tömma ut vatten så att jag skall kunna lyfta detta från byrån till en stol. Jag tömmer ur 13 liter. Känner på det. "Jodå, det går nog!" varpå jag tar ett grabbatag om sk*ten och liksom "drar det" mot mig för att ta hela tyngden. Trodde jag ja. Det slutar med att jag knäar under tyngden och trillar ner på golvet men lyckas, hör och häpna, rädda akvariet så inte en droppe spilldes. Fiskarna såg lite sura och fundersamma ut där jag satt, ihoptryckt som en fällkniv, men levde gjorde dom. Sen fick jag uppbåda all styrka, all aggression och envishet jag besatt och häva upp det på stolen, och det gick. Sen höll jag på att dö av ansträngning. Hela kroppen skakade och vibrerade. Smart.
However, akvariet fick sprickor, så jag fick köpa ett nytt några dagar senare, men det var mest bara kul för det nya var så fint, och så fick man en pump på köpet och jag har önskat mig en ny läääänge.

Jaja, alla möbler plockades ner till beståndsdelar, och dagen efter stuvades allt in i ett sjysst släp som farsgubben hade hyrt. Resan till Skåne gick superbra och jag fick äntligen se min lilla lägenhet för första gången. Jag blev kär DIREKT. Så perfekt med hall, badrum, kök och ett kombinerat vardagsrum/sovrum. Lovely!

Efter denna lyckade tur åkte vi hem, dock återvände jag och mamma bara några dagar senare för att forsla ner fiskarna. Vi stannade precis hela dagen och pysslade och stod i, mamma fixade bl.a hela köket medan jag pysslade med akvariet och gjorde det så überfint med bakgrunds-"tapet" och allt. Vi skruvade även ihop sängen och skrivbordet och sen skyndade vi oss hem så mycket det nu gick i ösregn och kolmörker.

Och, igår, åkte vi återigen ner, med sista "lasset" och mig, och här blev jag kvar. Och idag, fredag, är statusen att alla lådor är uppackade, första maträtten (utom gårdagens nudlar) är lagad, tacogratäng, och första natten soven (som en stock när jag väl somnade.

Ville bara få skrivit ner denna resa i grova slängar, så jag kan börja på "ny kula" nu så att säga, haha, slippa ha det gnagande i bakhuvudet. Bildkavalkad får komma en annan gång.

Pax vobiscum!!

torsdag 12 augusti 2010

HEMMA!!!

"...var ligger det nånstans?"

Just nu är mitt "hemma" i Skåne, och här sitter jag nu!!!! Oh my God!! Skall bara snabbt uppdatera, eftersom jag varit kolossalt dålig på det.

Idag tog alltså mami och jag sista lasset med tv och andra sådana viktigheter, och nu är all mat vi köpte i skåp/kyl/frys, akvariet räddat så gott det går (återkommer till den historian) och jag har plockat in ALLA KLÄDER i mina garderober!! Är så trött att jag kallsvettas, haha, så jag skall koka upp ett paket nudlar, ack så exotiskt och pretentiöst, men jag orkar inte laga mat just idag, hehe!

Efter maten skall hyllor på plats och alla kartonger skall tömmas på innehåll som skall upp i hyllorna. Lovely!

Pax vobiscum!