Jag minns att jag höll på att dö. Min mage och mitt hjärta gjorde så många volter och jag grät och skrattade om vartannat och trodde hela tiden att dom läst fel lista. Jag vågade inte tro att det verkligen var sant. Och jag minns att halv tolv ringde jag Malena och vrålade "jag kom in på Bjärnum!!!!" För då hade ingen av oss riktigt fattat att man kom in på Musikteaterskolan i Bjärnum.
Fast i just den stunden spelade det ingen som helst roll, och Malena fattade precis och skrek som jag.
Det var grillmys hos Oliver den kvällen, med flera ur hans, och min, klass. Jag gick ju ett fjärde år och fick nöjet att gå med ES07a. Många av dom hade sökt, så min glädje grumlades lite av deras besvikelse, men dom var så storsinta och fina att dom snabbt hämtade sig och var glada för min skull.
Det var en av de bästa kvällarna i mitt liv. Den lyckan är så obeskrivlig. Jag fick tillbaka mitt liv, för jag visste att jag skulle få börja om, i en egen lägenhet, på en HELT ny skola med HELT nya lärare och klasskompisar (utom fina Emilia, som jag ju kände sen innan), i en HELT ny stad och en HELT ny del av landet! Skåne liksom! Som den där reklamen jag alltid älskat, nåt med pension tror jag. En kvinna står på en liten väg vid en åker och möter sig själv som gammal. Hon säger: "Italien va?" och den äldre kvinnan svarar: "Nä, Skåne." Den yngre kvinnan säger häpet men sansat: "Skåne? Det var som fan.."
HUR många gånger har jag inte roat sagt det till mig själv, Skåne, det var som fan! Och vilken lycka det innebar, och innebär. För jag är fortfarande i Skåne. Åtminstone några veckor till.
Idag, den 9:onde juni 2011, lades listorna upp på nästa års M1:a. Jag känner många och jag gläds så oerhört med dom. Men jag är också så ledsen för tre av mina vänner som inte gick hela vägen. Men, det kommer en chans till, nästa år! Och till er som knep en plats: Grattis! Ni har det bästa året i era liv framför er. Såvitt jag vet i alla fall. För trots att jag haft stunder då jag tvivlat, trots att jag gråtit floder och känt mig ensam och kass, så har jag älskat varje sekund. Och jag har hittat mig själv på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Och jag har fått vänner för livet, både i klassen och, hoppas jag, bland lärarna.
Nu ska jag mysa till det med ER! (Cityakuten alltså, om någon undrade)
Fridens liljor!
Här är en bild från kvällen då jag fick mitt intagningsbesked, innan jag visste att jag var en M1:a. Jag visar hur Glinda i Wicked gör sitt "toss toss" med håret. Love it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar