"Det har kommit till den punkten då jag känner att du inte skall gå här..."

Igår fick jag mig en rejäl käftsmäll, örfil, näsbränna, whatever you want to call it, och jävlar vad nödvändigt det var!! När jag väl sansat mig insåg jag hur rätt personen i fråga hade, och kände att "nej nu JÄVLAR skall jag ta tag i mitt liv!" Nu är det fan slut med halvmesyrer och rädslor, nu skall jag börja leva det fantastiska liv jag förtjänar!! Här skall väljas glädje, och här skall vågas, här skall tas plats och här SKALL LEVAS!!

Har banne mig sällan känt mig så levande faktiskt... Känner ett sånt jäkla driv innifrån att få ta tag i saker som hittills har "stört" mig, att äntligen få bekämpa dom och bli av med skiten. Helt onödig skit som bara stjäl energi. Nej, nu skall det jäklar i det bli ordning på torpet!

Det som sades är det som är rubriken till detta inlägg, och det var min fantastiska danslärare som sa det. Att jag bara kastar bort tid och energi på att låta mina issues "ta över" och styra mig. Kastar bort så många värdefulla timmar i främst danssalen då jag kunnat öva mig på att våga, och LÄRA mig, för det är just därför jag går på SKOLAN, för att LÄRA mig och PRÖVA. Måste en gång för alla få in det i huvudet.
Jag är så glad att hon vågade säga dom här orden till mig, för det fick mig att vakna och äntligen fatta vad jag går miste om. Nu skall här prövas och göras fel, för det är endast då man lär sig! Basta!

Välj glädje!!