Totally fucked..

Den låten från Spring Awakening rullar i mitt huvud nu, för det är lite så det känns.

"Det är jävligt kört, allt är förstört, och det sjukaste jag nånsin hört.."

Det är den svenska översättningen, ish, från min Vårshow. Jävligt talande måste jag säga.
Fy vad fult att jag svär. Men jag gör det när jag är uppgiven.
Fick ett major psykbryt idag efter att ha fått det sötaste smset ever, och sen fick jag ett till, av samma underbara människa, så då fortsatte jag gråta en stund till. Varför inte när jag nu redan var igång, man får ju passa på.

Hur som helst, den ventilationen var skön, och som vanligt så fick dom underbara M1:orna mig glad igen. Och jag är glad, egentligen, jag är nog bara.. Förvirrad, orolig, ledsen och.. Obstinat, är ett ord som dyker upp i mitt huvud. Jag är bara så tjurig på hela situationen.

Men det går över, och jag har dåligt samvete över att jag klagar, men idag blev det lite för mycket bara. Orden "jag orkar inte" ekade i mitt huvud under brytet, men får jag väl böla klart så brukar jag kunna resa mig igen. Jag har gjort det förr.
Frågan är bara, hur många gånger orkar man ramla?
Jaja, jag är lyckligt lottad som har sådana älskade guldkorn omkring mig som alltid, på något sätt, lyckas dramig upp från marken, borsta av mig smutsen och hjälpa mig att fortsätta gå.

Nä, nu ska jag sluta skriva för jag känner inte igen mig själv. Behövde bara svamla av mig lite.
Tack för mig.
Pax vobiscum!