Ha! Ironiskt...

Cyklade iväg till min kära skola för att kolla på Let's dance, men så hade JUST kanal 4 fuckat ur, MEN då upptäckte jag att man ju för fasen kan se det live på datorn! Och som TUR var hade jag min dator i skolan, så attehh, det slutade med att jag satt här i mysen och kollade Let's dance på datorn, haha! Då hade jag lika gärna kunnat kolla hemma, höhö! Men det är inte lika mysigt.

Jahopp, första repveckan är slut, det skall bli väldigt skönt med helg, för jag är SÅ trött. Jag är lika trött nu som efter fyra veckor av Höstshowen, därför att jag inte hunnit återhämta mig sen dess. Blev aldrig pigg igen efter att showen var slut, och på jullovet var jag sjuk HELA tiden och hade verkligen inte tid att vila upp mig, för kroppen var fullt upptagen med att kämpa för att bli frisk.
MEN, det sköna är att jag har såndär positiv kraft i alla fall, och då kan man vara nästan hur trött man vill. Som sagt, efter steppen igår var jag väck, men får man bara fråta lite och tänka på nåt annat, och asgarva för all del, så blir det fint tillslut.

Idag har vi bara lyssnat hela dagen, och det var nog så jobbigt eftersom man höll på att somna flera gånger, inte för att det var ointressant, tvärt om, men just på grund av tröttheten. Det älskade kattskrället har väckt mig ett antal gånger inatt genom att köra ner huvudet i och gosa med mina händer, vilket jag ju såklart vaknat av, gulligt ja, men man vill ju helst sova.
Vi pratade i alla fall Duvemåla de två första passen vilket var jättehärligt, känns som en jättekul grupp att jobba med, och Duvemåla liksom.. need I say more? Don't think so. På MuKun senare spelade Lasseman upp "You have to be there" från Kristina-konserten på Carnegie Hall, och trots att jag redan hört den mången gång började jag böla. FY vad Helen är bra och FY vad vacker den är!! My gosh...

Well, den här första repveckan har varit fantastisk, trots två gråtsammanbrott, men dom behövdes och jäklar vad skönt det är! Min kropp är ju lite van att gråta varje dag, och nu var det så himla länge sen sist, vilket ju är toppen om man tänker så, men den ventilationen det innebär är banne mig skön! Oj vad detta lät som "buhu, mitt liv är så hemskt, tyck synd om mig!" men det är INTE vad jag menar/tycker/vill få fram. Att gråta är ingenting dåligt anser jag. Det är så naturligt, och fint, och det är fantastiskt när människor vågar visa sig "sårbara" och ledsna. Det handlar inte om "svaghet" som många verkar tycka och tänka. Okej, det finns kanske folk som använder det för att få uppmärksamhet, men vad fasen, då får man ju bjussa på lite tröst. Personligen gillar jag att gå undan när jag känner att det är på gång. Som i... tisdags, eller vilken dag det nu var, när vi slutat gick jag in bakom scen i logen och satte mig, tänkte att "hit kommer ju ingen nu, alla är påväg hem", och så var det bara att släppa lös hela kalaset och hulka bäst man kunde. Inte kunde jag ana att det skulle komma två mycket goa personer. Det var skönt att bli tröstad, trots att jag verkligen inte räknat med det.

Herregud vilket svammel, göta kanal! Haha, nu får jag ge mig och se om Let's dance snart börjar igen!

Fridens liljor!