Hurtbulle!

Boom bam baby! Igen..
Jaja, jädrar, här var man uppe i ottan minsann, trots att katten väckt mig ett antal gånger med sina busryck då hon typ skuttat upp i luften och med sina ca 4 ringa kilon DUNSAT ner i golvet, på jakt efter den regnbågsfärgade leksaksmusen med fjädersvans... Bustroll!
Yes, inställde mig i tvättstugan strax efter sju, slängde in två tvättar, gick in till mig och halvsov i 40 minuter, hängde sen tvätten och halvsov ytterligare en timme. Sen gick jag upp, gjorde mackor och te och satte mig i min mysfåtölj och tittade på Cityakuten, så JÄKLA mysigt att vara uppe tidigt ju! Får göra det oftare.
Well, klockan tio hämtade jag min då torra tvätt, slängde på mig träningskläder, termobyxor och tjockjackan Hugo, raggsockar och gummistövlar och gav mig ut i snöslasket/islandet. Idog nederbörd i form av pyttelitet duggregn/dis, och SNORHALT så jag såg ut som Bambi, haha! Trots detta tog jag mig till sjön, gick runt sjön, och sen hem igen, och här sitter jag nu! Funderar på att käka något litet, för strax skall jag till skolan för att steppa. Kul!
Haha, mina öron pulserar av värme, dom är säkert knallröda. Det var en väldigt skön promenad, jag hade tänkt lyssna på musik, men när jag väl började gå var det så skönt med tystnad, och bara lyssna på droppandet och en och annan kossa som råmade på avstånd, och idag började jag med att gå genom kohagen för att slippa det momentet sist på promenaden. Det var lite läskigt för en ljusbrun ko, med helt vitt ansikte, följde varenda rörelse jag gjorde, och jag tycker att den sorten är allra läskigast. De ser liksom.. misstänksamma ut. Meen den stod still på sin plats och bara iakttog. Det tackar vi för.
Större delen av promenaden gick jag och tänkte på vad jag skulle göra om jag helt plötsligt skadade mig där ute i skogen. Bröt något, fick ett knä ur led, vrickat/stukat så jag inte kunde fortsätta gå. Jag kom fram till att det bästa hade varit att först ringa en klasskompis alternativt Rickard (om han nu befann sig i Bjärnum) för att be denne person leda ambulansen rätt, efter det ringa 112 för att förklara läget och be om hjälp. Sen skulle det förstås vara väldigt krångligt att komma fram, men det fick man lösa då i så fall. Så, skulle det hända nåt vid framtida promenader, så har jag en plan. Förutsatt att man får behålla medvetandet. Vilket vi hoppas på.

Nej, nu fixar jag något slags ätbart!

Pax och fridens!